Rebekah Johansson

Man kan inte med ord beskriva vad denna människa gjorde för dessa raser. De räcker helt enkelt inte till. Jag följde hennes arbete långt innan jag ens pratat med henne och jag väljer att ge henne en egen del i denna blogg. Där kommer jag publicera hennes texter och arbete.
Jag kände henne inte personligen men hon stöttade mig igenom det tuffaste jag gjort i mitt liv. Hon hjälpte mig även när jag hjälpte hundar i nöd. Hon fanns alltid där.

/Anna


Här är några ord om Rebekah från hennes "lilla lillasyster" som hon själv kallade henne.

Rebekah Johansson har sedan barnsben alltid värnat om djur, även de minsta insekter. När hon var barn sa letade hon efter maskar och bin som hamnat i vattenpölar, sa hon kunde rädda dem fran sitt öde av att drunkna. 

Rebekah började sitt djupa intresse av avel med kaniner. Hon tävlade i hoppning och utsällning. Nar hon blev äldre, runt 10-15 år sa började hon se hur människor såg dessa små djur som slit och släng, och då började hon rädda kaniner fran barnfamiljer som lessnat, eller stallkaniner som blivit ett överflod.  

Kaninerna började överga till hundar, och hon såg samma problem med slit och släng-mentaliteten. Då bestämde hon sig for att starta en omplacerings organisation med en nära vän, Emelie Ekroth. De specialiserade sig inom bull- och terrier raser, då de var (och fortfarande är) de mest utsatta hundarna i samhället. 

Organisationen kom att heta Pjäsens hundhem, pga av en liten hjälplös valp som utsattes for blandrasavelns grova brott- vanvård och okunskap.  

Sedan dess har Rebekah alltid hjälpt hundar. Oavsett ras, ålder, och problem. Hon gjorde alltid sitt bästa for att rehabilitera, träna, ge omsorg, och veterinarvård till dessa hundar. Hon var en hjälte.  

Ett hjärta av guld, och det var enormt. Större än hon kunde klara av att hantera. Hon gav allt for att hjälpa de utsatta hundarna. 

Rebekah var admin pa ett av Sveriges största hundforum, och en respekterad sådan pga hennes kunskaper och erfarenheter.  

Hon var oftast valdigt ödmjuk, men hon höjde sin röst för att bli hörd och för att få folk att första vad de bidrar till om de köper en blandrasvalp av en uppfödare. Hon försökte få ut kunskap inom hundvärlden om dålig avel, och jag måste erkänna att hon lyckades med många.  

Tyvarr finns inte denna solstråle till människa kvar hos oss. Med ack sa mycket vi fortfarande behöver henne. 

/Lilla lillasyster

Det finns en minnesfond i Rebekahs namn.

Rebekah Johanssons minnesfond
PG 14 83 23 -9.
Märk betalningen Rebekah Johansson, pengarna kommer gå till "svårplacerade raser".

http://malmodjurskyddsforening.nu/St%C3%B6d%20oss/Ge%20en%20g%C3%A5va.html